top of page

Status i bigården våren 2024

Från vinter till högsommar på en vecka, ihållande värme med torka och sedan exotiskt väder med varma förmiddagar och åskskurar på eftermiddagarna följt av ihållande regn och kyla. Utmanande väder för både djur och natur!


April och maj försvann iväg som de två vårmånaderna brukar. I bigården är det nu febril aktivitet, både hos bina och biodlaren. Den här tiden på året brukar det vara fullt upp för bina att hämta hem nektar och lagra in som honung, och fullt upp för biodlaren att dela samhällen som växer sig stora samt plocka in honungsramar så bina får nya att fylla. Tyvärr består den febrila aktiviteten i år inte av de tidstypiska uppgifterna, utan bina verkar ha svårt att hitta nektar, samhällena har svårt att växa till sig, och trots detta verkar de vilja svärma. Jag som biodlare kliar mig i huvudet och undrar om det är så här vi ska ha det framöver? Är våra tydliga vårar med mycket honung från maskros, fruktträd och bärbuskar förbi? Kommer ljungen hinna återhämta sig någorlunda innan sensommaren så vi åtminstone får njuta av ljunghonung i år? De närmaste veckornas väder blir avgörande för om vi får ihop någon större mängd sommarhonung eller inte.

Vårgenomgång

När det blir tillräckligt varmt i skuggan (gärna 12-15 grader) är det dags att göra en ordentlig genomgång av alla bisamhällen. Den genomgång jag gjorde i mars var en snabb check för att säkerställa att alla samhällen levde och att de hade foder nog för att klara sig till naturen kommit igång och ger nektar och pollen. 3 maj 2024 gjorde jag årets stora vårgenomgång och kollade igenom alla samhällen ordentligt.




Bild 1. En yngelkaka, dvs en vaxkaka full med täckt yngel.

Bild 2. En ljus vaxkaka där en gulmarkerad drottning går och lägger ägg.

Bild 3. En fjolårsvaxkaka (mörk) där en rödmarkerad drottning går och lägger ägg.


I samband med att jag går igenom samhällena byter jag ut alla bottnar mot rengjorda. Det är trevligt med en vårstädad hall! Jag lyfter av lådorna där bina är och ställer åt sidan, tar bort den gamla bottnen, ställer dit en ny och lyfter tillbaka lådorna med bin. Sedan går jag igenom ram för ram och kollar att allt ser bra ut. Jag letar efter drottningen, men det är inte alltid hon vill visa sig. Huvudsaken är att jag ser ägg i samhället, för då vet jag att det finns en äggläggande drottning som håller samhället vid liv. Vid den här tiden på året är det oftast fullt med ägg och täckt yngel (se bild 1 ovan).


Sammanfattningsvis kan jag meddela att samtliga 12 samhällen såg fina och starka ut, och alla drottningar som invintrades hittades vid liv och hade redan börjat lägga ägg. Det fanns gott om ägg, larver och täckt yngel (förpuppade bin) som var på väg att krypa ut. Det fanns också gott om foder. Bra förutsättningar för en bra säsongsstart!


Vår- och försommararbete i bigården

Från det att jag ser att bisamhället är igång att hämta hem nektar och pollen, och drottningen lägger ägg så börjar jag följa samhället en gång i veckan fram till månadsskiftet juni-juli. Det är en intensiv period där bina förökar sig snabbt och har mycket mat att hämta i naturen. Varje vecka är det några särskilt viktiga uppgifter jag gör, och det är att skära ut drönarvax och se till att samhället har tillräckligt mycket utrymme för ägg och honung.


Drönarvax

Det finns ett kvalster som kan ställa till stora problem i biodling. Det är ett litet, rödaktigt kvalster som parasiterar på bina och orsakar deformerade vingar och förkrympta bakkroppar. För den som vill veta mer om varroakvalster hänvisar jag till denna text: https://www.biodlarna.se/bin-och-biodling/bihalsa/bisjukdomar-och-parasiter/varroa/

Varroakvalster förökar sig genom att honan lägger sina ägg i celler där bilarver utvecklas, och när cellen är täckt kläcks äggen och kvalstret växer till sig och kan redan där bita sig fast i biet eller krypa med ut när biet är färdigt och öppnat upp cellocket.

Ett sätt för oss biodlare att minimera antalet kvalster är att skära bort drönarvax. Drönare är hanbina, och de är betydligt större än arbetarbina (honorna) och därför är också cellerna för drönarlarver större. Varroakvalsterhonan föredrar att lägga sina ägg i större celler, så genom att förse varroakvalsterhonorna med en specifik plats att lägga sina ägg på kan vi också se till att få bort så många kvalster som möjligt.


 Drönarram med tre stadier av drönarlarver; ägg, larver, täckt yngel.


Man använder sig av en så kallad drönarram. Det är en ram som är indelad i 2-3 delar där bina själva får bygga vaxkakor för drottningen att lägga ägg i. När bina själva får bestämma detta så gör de gärna lite större celler och drottningen lägger obefruktade ägg där som utvecklas till drönare (och det är i dessa celler varroakvalsterhonan föredrar att lägga ägg). Ca 10-12 dagar efter ägget är lagt har en drönarlarv utvecklats och cellen täcks med ett tunt vaxlock. När detta är gjort kan jag som biodlare skära bort denna vaxkaka och stoppa in i frysen för att så smärtfritt som möjligt döda drönarlarverna och med dessa få bort så många varroakvalster som möjligt. De drönarramar jag arbetar med har tre fack, och jag går in i kupan en gång i veckan och skär bort ett fack med drönarvax. Det tar 24 dygn för ett drönarbi att utvecklas från ägg till färdigt bi, och när jag går in var 7:e dag och skär bort en kaka så ser jag till att det hela tiden finns en ny vaxkaka med otäckta larver för varroakvalstret att lägga ägg i, istället för att hon söker sig till vaxkakor med arbetsbin. På bilden ovan är det vaxkakan till höger som är dags att skära bort.

Men drönarna, då? Är det inte synd att döda så många bin?

Drönarnas uppgift i bisamhällen är att flyga iväg och para nya drottningar, och då kan man ju förstå att det inte behövs särskilt många drönare. Sen att man väljer att föda upp och direkt döda dessa blivande bin kan givetvis diskuteras, men som en del i en behandling för att minska ner på kvalster som skadar hela bisamhället så är detta en metod som i dagsläget fungerar och känns mer skonsamt än att låta kvalstren sprida sig. Många samhällen dör varje vinter på grund av högt varroatryck. Vid månadsskiftet juni-juli gör man ett slags skaktest där man kan räkna ut hur stort varroatrycket är i respektive kupa, och utifrån det resultatet tar man beslut om fortsatt behandling. Om det är högt tryck behöver man behandla bina med myrsyra, och då kan man inte längre plocka ut honung från det samhället under en period då myrsyran går in i honungscellerna. Jag har aldrig behövt behandla mina bin med myrsyra, och hoppas att det ska fortsätta så med hjälp av drönarvaxutskärningen. Men, varroakvalstren sprider sig i landet och verkar öka, så om jag slipper undan myrsyran även i år återstår att se om några veckor.


Loggbok från bigården

Varje gång jag går igenom ett bisamhälle för jag vissa anteckningar. Ser allt normalt ut antecknar jag bara att jag kollat, och om något är avvikande antecknar jag det.

Här följer ett sammanfattat utdrag ur loggboken jag för när jag jobbar i bigården:


HEMBIGÅRDEN

Kupa 1 - Röd drottning (från 2023)

Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder. 31 maj har samhället 2 skattlådor


Kupa 2 - Röd drottning (från 2023) Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 1 skattlåda


Kupa 3 - Gul drottning (från 2022)

Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 2 skattlådor


Kupa 4 - tom plats


Kupa 5 - tom plats


Kupa 6 - Röd drottning (från 2023)

Normalt samhälle. Något aggressiva. Inga särskilda åtgärder. 31 maj har samhället 1 skattlåda


Kupa 7 - Vit drottning (från 2021) Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 2 skattlådor


Kupa 8 - Vit drottning (från 2021) Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 1 skattlåda


Kupa 9 - Röd drottning (från 2023)

Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 2 skattlådor


Kupa 10 - Röd drottning (från 2023)

Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 2 skattlådor


Kupa 11 - Gul drottning (från 2022)

Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 1 skattlåda


Kupa 12 - Omärkt drottning

Vid genomgång hittades både gul drottning (2022) och en omärkt drottning. Jag flyttade den gula drottningen till en ny kupa ihop med foder, pollen, yngelramar och några nya mellanväggar. Se nedan. Kvar på platsen är en ny, omärkt drottning. OBS! Hittade även svärmceller (alltså att bina börjat dra fram en ny drottning), så här behövs regelbunden kontroll så inte samhället svärmar. Eventuellt behöver det göras ytterligare en avläggare med den nya, omärkta drottningen innan svärmcellen blir en mogen drottning.

31 maj har samhället 2 skattlåda


Kupa 13 - Avläggare med Gul drottning från 2022 (från kupa 12)

Denna avläggare får vara ifred några veckor för att installera sig, sedan kontroll att de har tillräckligt med yta att lägga ägg och samla in nektar.

31 maj har samhället ingen skattlåda


UTEBIGÅRDEN

Kupa 1 - Gul drottning (från 2022) Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder. 31 maj har samhället 2 skattlådor


Kupa 2 - Gul drottning (från 2022)

Normalt samhälle. Inga särskilda åtgärder.

31 maj har samhället 1 skattlåda



När är det dags för honung?

Just nu är det ovanligt skralt i skattlådorna på bikuporna. Vi får hålla alla tummar och tår för att det ska bli stabilare väder. När solen skiner och det blir väldigt torrt, då avger inte blommor nektar. Man tycker att det blommar överallt och bina borde ha massor att hämta hem, men det verkar som att blommorna behöver vätskan/nektaren själva. När det regnar och är kallt avger blommorna inte heller någon nektar. Det är alltså inte bara vi människor som önskar lite mer "lagom" väder, utan även växtligheten.


Vanligtvis slungar jag sommarhonungen i början av juli och hösthonungen (ljunghonung) under september. Förra året fick vi en fantastisk sommarhonungsskörd, men sen började det regna och bina kunde inte hämta någon nektar. När jag tar honung från bikuporna rör jag inte den honung som bina samlat in i sina nedre lådor, de så kallade yngellådorna. Det är för att de ska ha honung att äta av om det blir nektarbrist i naturen. Detta gjorde att bina överlevde vår regniga sommar när ingen mat fanns att hämta. Sen kom sensommaren där vi tyvärr kunde konstatera att större delen av ljungen på våra berghällar hade torkat och dött under försommarens ihållande torka, och därmed blev det ingen ljunghonung alls att plocka ut från bikuporna. Ljung är annars vårt absolut starkaste drag som ger absolut störst skörd.


Vi får helt enkelt se vad som händer de närmsta veckorna. Det finns absolut honung i skattlådorna, men det är inte i närheten av vad det brukar vara, och bina har inte täckt den ännu, vilket kan innebära att den har för hög vattenhalt för att kunna skördas. Spänningen är olidlig, och jag lovar att återkomma så snart jag har honung till er!


Vad händer framöver?

Jag fortsätter att gå igenom samhällena varje vecka, och ger bina mer utrymme för ägg och honung. Så snart jag ser att det finns tillräckligt med honung att skörda så gör jag det, slungar och tappar upp på burk. Som vi längtar efter rinnande, färsk honung nu!


Detta och mycket mer informerar jag löpande om i mina sociala medier, så in och följ Timmervikens Skafferi där. Har du inte Facebook eller Instagram kan du se de senaste inläggen från Instagram längst ner på hemsidans startsida eller klicka in här.


Vi ses och hörs snart igen!

Hälsningar,

Josefina och bina


Pst! Snart premiär för årets grönsakssäsong!

Just nu under försäsongen är gårdsbutiken öppen dagligen kl. 10-20 med självbetjäning och sortimentet består mest av plantor (olika kryddor, blommor, rabarber, jordgubbar, mm), odlingstillbehör (krukor, etiketter, växtnäring, tomat- och gurkclips) samt mathantverk (fermenterade grönsaker, örtsalter, marmelader, saft, mm) och biprodukter (sommarhonung -23, hösthonung -22, bivaxdukar, bivax för salva, mm).

Från och med vecka 26 (veckan efter midsommar) är den stora grönsaksförsäljningen igång och då är butiken öppan torsdagar kl. 16-19 (bemannat) och fre-sön kl. 10-20 (självbetjäning).

Varmt välkommen!



Comments


bottom of page