Biodlarsäsongen 2026 börjar nu!

Josefina
17 okt.
9 min läsning

Inom biodling pratar man ofta om att biodlingsåret börjar med invintringen, som hos oss på västkusten normalt sker efter ljungdraget i september. Det kan ju tyckas lite underligt att börja en cykel med att vintra in och säga hejdå till sina bin. Men det är dessa bin som ska överleva hela vintern och tillsammans med drottningen starta upp samhället till våren igen. Starten på 2026.

Men först - VARFÖR ANDELSSYSTEM?

När man väljer att bli en del av ett andelssystem är en av de viktigaste poängerna att man är med och delar både på framgång och motgång. Blir det en bra skörd får man som andelsägare mer än man betalat för, och som producent får man i förväg in det man behöver för att täcka sina kostnader som är oberoende av skördevolymen. Blir det däremot en dålig skörd får man som andelsägare mindre än man betalat för, men som biodlare har du fortfarande täckt de kostnader som är kopplade till verksamheten vilket gör att man kan fortsätta. 2025 har vi haft den sämsta honungskörden någonsin i bigårdarna tillhörande Timmervikens Skafferi, och biodlare i närområdet som varit aktiva i över 25 år vittnar om det sämsta året under deras tid med bin. Ett mycket tydligt exempel på hur viktigt det är med andelssystem där vi konsumenter och producenter hjälps åt för att kunna hålla liv i en viktig och efterfrågad funktion och produktion i mindre skala än det konventionella. Det är trots allt så att biodling fyller en viktig funktion i vår svenska livsmedelsstrategis mål om en växande hållbar matproduktion, och för pollinering av viktiga grödor som raps, åkerbönor, frukt och bär. De hundralappar det kostar att vara med som andelsägare ger mig som biodlare en lön för timmarna jag lägger på biodlingen och täcker en stor del av kostnaderna som biodling innebär oavsett skörde.

Vill vi ha en hållbar matproduktion där livsmedel kan produceras småskaligt på ett för djuren och naturen skonsamt sätt och där producenten får en vettig lön och arbetsmiljö så är andelssystem en viktig pusselbit, och jag säger som jag sagt så många gånger tidigare; så länge ni andelsägare är med och finansierar biodlingen så fortsätter jag!

FÖRNYA TILL LÄGRE PRIS

Vill du förnya din andel (och kanske passa på att köpa några till som gåva till dig själv eller nån annan du tycker är värd det)? Julen ligger ju för dörren, och vad passar väl bättre som julklapp än en honungsandel där du på köpet får lära dig lite om bin, honung och natur? Du som redan är andelsägare får både förtur och rabatt på nästa års andelar när du bokar nya andelar. En andel på 5% kostar 380kr, du betalar 350kr. En andel på 10% kostar 680kr, du betalar 650kr. För att förnya direkt klickar du här eller så fortsätter du läsa och klickar på knappen längst ner i inlägget.

NU BÖRJAR NÄSTA ÅRS BIODLING

Kommande års biodling börjar på hösten med det vi kallar invintring. Invintring är när man förbereder bisamhället för vintern. Vi har många månader utan möjlighet för bina att hämta vare sig pollen eller nektar då det är kallt, mörkt och ingenting blommar.

När jag har slutskattat (tagit bort den sista honungen) ur bikuporna i september och förbereder dem för invintring blandar jag till en sockerlösning. För mig är det viktigt att ge bina ekologiskt socker för att inte gynna den konventionella odlingen med bekämpningsmedel som i sin tur bidrar till massdöd av pollinerare och andra viktiga insekter (rätt kontrproduktivt när man själv har bin att sköta om). Jag köper därför in ekologiskt socker i stora säckar om 25 kilo vardera. Sockret blandar jag med vatten i 10-litersdunkar som jag sedan går och skakar på ett par gånger om dagen under några dagar tills sockret löst sig. En dunk per samhälle blandar jag till i första skedet(12 dunkar á 10kg, vem behöver gå till gymmet?), och när sockret löst sig helt tar jag med dunkarna till bigården.

Det finns många olika lösningar på hur man ger sockerlösningen till bina, och givetvis finns det specialutrustning även till detta ändamål. Själv tycker jag om att göra saker på enkla sätt och utan fler prylar än nödvändigt, och därför använder jag mig av hinkar med perforerade lock. Jag häller över sockerlösningen i en hink, sätter på det perforerade locket på hinken och vänder hinken upp-å-ner över en annan hink. Nu rinner det ut lite sockerlösning ur hålen, men snabbt bildas ett vakuum och det slutar rinna.

Jag tar av locket på kupan. Ovanpå lådorna med ramar sitter tre täckbrädor i trä. Dessa fungerar som ett slags innertak. På den mittersta täckbrädan sitter ett lock, och under detta lock finns ett runt hål. Jag tar bort locket, säger hej till bina och ställer upp hinken över hålet med locket ner. Sedan sätter jag på en tom låda och taket, så hinken hålls lite isolerad från kyla, andra bin och getingar.

När jag gett alla samhällen den första dunken sockerlösning går jag hem och blandar till en ny omgång, och när det har gått ett par dagar kollar jag om de dragit ner fodret. De starkaste samhällena drar ner fodret över en natt, de svagaste kan ta en vecka eller två på sig. När fodret är slut, eller nästan slut, ger jag dem dunk nummer två. Varje samhälle får cirka 12 kilo socker, vilket innebär 20 kilo sockerlösning. Det som är så bra med att blanda sockerlösningen i just dunkar är att jag efter invintringen kan fylla dem med vatten och ha som vattenreserv hela året tills det är dags att blanda sockerlösning nästkommande höst igen. Jag sköljer ur dunkarna, fyller med vatten och ställer in på sin plats i garaget. Skulle det bli torka under sommaren har jag ett par hundra liter vattenreserv, och nästa höst använder jag vattnet som är kvar i dunkarna till en ny omgång sockerlösning.

En hink med sockerlösning ovanpå täckbrädorna till ett bisamhälle.

DROTTNINGBYTE

I samband med att jag ger bina första givan med sockerlösning passar jag också på att byta ut några drottningar. De drottningar jag tar bort är sådana som mina bin själva har tagit fram, och jag vill helst ha så kallat "odlade" drottningar, dvs drottningar som är renrasiga och som jag köper från drottningodlare. I år har jag lärt känna en biodlare i Ytterby som har en typ av bin som kallas VSH-bin (Varroa Sensitive Hygiene). Det är bin som har en naturlig förmåga att upptäcka och ta bort yngel som är angripet av varroakvalster. Det gör att kvalstren inte hinner föröka sig lika mycket, vilket minskar behovet av bekämpning och gör bisamhället starkare och friskare på ett naturligt sätt. I år har jag köpt in 6 drottningar av denne biodlare och bytt ut i lika många samhällen. Bytet går till så här:

I samband med att jag förbereder samhället för invintring letar jag upp den gamla drottningen och stänger in henne i en bur som får hänga kvar i samhället tills det är dags för första givan sockerlösning inom ett dygn eller två. När jag öppnar upp samhället för att ge sockerlösning tar jag bort buren med den gamla drottningen och hänger in en likadan bur med den nya drottningen (som i år är märkt med färgen blå, nya färger varje år för att kunna urskilja drottningens ålder). I denna bur finns en rejäl klick foderdeg som drottningen kan äta av. Bina i samhället är först aggressivt inställda till en ny drottning, men under tiden det tar för dem att äta sig igenom foderdegen har de hunnit vänja sig vid den nya drottningens feromoner och accepterar nu henne som ny drottning i samhället.

På bilden syns en av de nytillsatta drottningarna med blå prick på ryggen.

Tyvärr dog den ena drottningen då det visade sig finnas TVÅ drottningar i ett av samhällena. Jag burade in en drottning och bytte ut henne mot en ny som jag brukar, men när jag några dagar senare kollade igenom samhället gick där en omärkt drottning istället för den nya med blå prick på ryggen. Det händer ibland att samhällen har två drottningar parallellt en tid, mor och dotter. Så var det i detta fallet. Nu får den omärkta drottningen gå kvar till nästa år.

ÅRETS SISTA TITT OCH HEJ DÅ

Innan vi låter bina vara helt i fred för vintervilan så ska vi också göra en sista behandling mot varroakvalster (vill du friska upp minnet om vad varroakvalster är finns ett inlägg här). Den kanske viktigaste åtgärden vi biodlare gör för att ha friska och starka bisamhällen. Detta gör vi under december månad när vädret blir lite kallare och bina går i så kallat vinterklot (se beskrivning under bilden nedan). Då droppar man vattenblandad oxalsyra på bina. Denna syra är inte skadlig för bina men dödar eventuella varroakvalster. I samband med detta sätter man in en nättäckt skiva i botten på bikupan, på vilken de döda kvalstren samlas upp. Dessa kvalster räknar man med några dagars mellanrum tills det inte ramlar ner några fler, och utifrån det antal man kommer upp i gör man åtgärdsplan för nästa års varroabehandling.

Så här kan ett så kallat vinterklot se ut. Bina håller ihop i ett "klot" för att hjälpas åt att hålla värmen kring drottningen som befinner sig i mitten.

Under sommaren 2025 gjorde jag en extra koll efter varroakvalster för att se hur bisamhällena hade det. Jag samlade in ett par deciliter bin från varje samhälle och skakade i en särskild burk med spolarvätska. Ja, tyvärr dör dessa bin, men de dör en snabb död och jag får koll på om samhället är i akut behov av hjälp eller om de verkar vara hyfsat skonade från varroakvalster. Hör och häpna; inte ett enda kvalster hittade jag när jag undersökte 8 av tolv bisamhällen. Jag har ju i och för sig sett att de verkar friska och mår bra, men man vet ju aldrig när det handlar om kvalster som är nästintill omöjliga att se på bina. Nu fick jag svart på vitt att våra bin är friska och välmående!

SOCKER ELLER HONUNG?

Eftersom vi tar en stor del av binas honung som de samlat in för att klara vintern, så behöver vi givetvis ersätta den med något annat. Vi ersätter binas honung med socker som blandas upp med vatten till en trögflytande sockerlösning. Vi människor vill gärna äta honung då det anses vara nyttigt, och då kan man ju uppleva att det inte känns helt rätt att ta ifrån bina all honung som de kämpat med att producera och istället ge dem vitt socker som vi människor ofta vill undvika av hälsoskäl. Av denna anledning låter jag mina bin ha kvar några kilo honung i kupan över vintern, men det finns ett annat viktigt argument att beakta när det kommer till invintring på socker kontra honung.

Under vintern kan bin inte flyga ut för att tömma sin tarm, då det är för kallt ute. När bina har bildat ett så kallat vinterklot (då de samlas i ett centrerat klot för att hålla värmen) så går det åt minimalt med foder. De behöver dock äta lite framförallt tidig vår, och då är det viktigt att bina äter foder som innehåller så lite partiklar som möjligt, så inte tarmen fylls upp för fort. Vår- och sommarhonung är ren och fin honung, och den fungerar bra för bin att äta även under vintern. Hösthonung däremot innehåller ofta fler partiklar, och de har en tendens att fylla upp binas tarm så fort att de måste tömma tarmen tidigare, kanske redan innan det blivit tillräckligt varmt för att flyga ut. Då tömmer de tarmen i kupan, och det blir en sanitär olägenhet. Tänk dig själv att alla i ett hushåll skulle gå runt och bajsa överallt förutom på toaletten under en period. En sanitär katastrof troligen med sjukdomar som följd. Detta kallas i bikupor för "utsot".

När man invintrar bin på sockerlösning så får bina ett foder som är väldigt rent, vilket innebär att de inte behöver tömma tarmen lika ofta. Detta år, 2025, hade dessutom deras indragna honung inte räckt särskilt långt. 8,4 kg honung har jag skördat per kupa, och bina brukar normalt behöva minst 12 kg för hela vintersäsongen.

FÖRNYA HONUNGSANDELAR FÖR 2026

Du som redan är med i andelshonungen får i vanlig ordning både förtur och rabatt på nästa års andelar. Ordinarie pris för 2026 är 380kr för en andel på 5% och 680kr för en andel på 10%. Du får 30kr rabatt per andel du köper, det vill säga 350kr för 5% och 650kr för 10%. Förtur gäller under oktober och november 2025, sedan släpps kvarvarande andelar fria, men er rabatt har ni så länge det finns andelar kvar.

Läs mer och boka här:

Ett extra stort TACK till er som varit med i biodlingen 2025

Utan er hade jag gått med enorm förlust detta rekorddåliga år. Jag tackar er som väljer att vara en del av olika andelssystem, där småskaliga producenter får en liten ekonomisk trygghet som gör att det går att fortsätta även svåra säsonger, men framförallt där ni konsumenter får ta del av den stora kakan de år det går riktigt bra. Och framförallt ett stort tack till er som väljer att vara en del av honungsproduktionen i Timmervikens Skafferi. Nu håller vi tummarna att 2026 blir året då vi får rekordstora honungsskördar att dela på!

FÅR JAG TIPSA OM VÅR JULMARKNAD I TIMMERVIK?

En uppskattad dag där du genom promenad i vackra Timmervik kan besöka olika adresser med flera lokala hantverkare per adress. Läs mer om julmarknaden på evenemanget på Facebook genom att klicka på bilden nedan.