Begynnande vår i bigården

Plötsligt är det mitten av mars månad, krokusen är på väg upp och det är vårkänslor i luften. Att vi äntligen fick oss en vinter här på västkusten gör att sysslorna i bigården inte riktigt synkar med planeringen från tidigare år. Allt blir lite förskjutet, men plötsligt säger det pang och våren är här med besked. Nu kommer en avgörande period för våra honungsbin. Efter månader av vintervila gäller det att de har tillräckligt med foder och att de klarar av temperaturväxlingarna som kan komma när solen börjar värma. Det milda vädret gör bina mer aktiva och då ökar också foderkonsumtionen.

HÖSTENS INVINTRING AV BINA ÄR STARTEN PÅ NÄSTA ÅRS BIODLING

Att invintra ett bisamhälle börjar egentligen redan under sensommaren och hösten. Det handlar om att se till att bina har gott om foder, att kuporna är skyddade mot kyla och fukt och att bisamhället är starkt nog att överleva vintern. Jag ser alltid till att mina samhällen har tillräckligt med vinterfoder i form av både honung och sockerlösning. Ett starkt samhälle med bra matförråd har störst chans att klara sig tills våren är här och naturen kan erbjuda nektar och pollen.

Under vintern sitter bina i vinterklot, tätt sammanpressade för att hålla värmen. Drottningen befinner sig i mitten, och arbetsbina turas om att vara i klotets yttre lager. Temperaturen i kupan är kring 20-25 grader i mitten av klotet, även när det är många minusgrader ute. Bina rör sig sakta genom kupan och äter av förråden, men de är helt beroende av att de inte förbrukar mer än de har.

Här är bina samlade i ett så kallat vinterklot för att hjälpas åt att hålla värmen runt drottningen som befinner sig i mitten av klotet.

LYSSNA EFTER LIV

Ett av de enklaste sätten att kontrollera om bina lever är att lägga örat mot kupväggen och lyssna. Ett svagt surrande brukar höras inifrån, särskilt om man knackar lätt på kupan. Det är alltid lika tillfredsställande att höra surret bakom träväggen, att få bekräftelse på att bina lever. Att jag hör dem surra betyder att det finns liv i kupan, men det säger mig ingenting om hur de mår, hur starkt samhället är och om det finns foder kvar. Det ger mig åtminstone en fingervisning om läget! Att lyssna på kuporna är något jag regelbundet gör under vintern och tidig vår, en liten rutin som ger en känsla av samhörighet med bina även när de är dolda bakom kupans skyddande väggar. Idag, måndag 16 mars, hörde jag surrande ljud från 10 av 11 kupor som står i köksträdgården. Den 11:e är jag tveksam över om det är något liv eller inte. Det var en avläggare jag gjorde förra våren som aldrig riktigt ville växa till sig trots att jag bytte drottning och slog ihop med en annan avläggare. Vi får helt enkelt vänta till en solig dag för att kolla läget. 10 av 11 är oavsett en härlig känsla!

Med örat mot kupan lyssnar jag efter ett dovt surr som talar om för mig att bina lever.

VARNING FÖR VÅRSVÄLT

Även om bina har klarat vintern hittills, är det ofta den tidiga våren som är mest kritisk. När solen börjar värma upp kuporna vaknar bina till liv och ökar sin aktivitet. De flyger ut på de första rensningsflygningarna för att tömma tarmen efter flera veckors eller månaders inomhusvistelse. Men det innebär också att de börjar förbruka mer energi, och då gäller det att de har tillräckligt med foder kvar. Vill du veta mer om några av naturens tidiga källor till protein och nektar så kan du läsa inlägget "Hassel - vårens första mat till bina" och "Intressanta fakta om vide!"

Jag brukar göra en snabb foderkontroll i mars för att säkerställa att de inte riskerar att svälta. Om jag märker att förråden är på väg att ta slut, kan jag stödmata dem med en foderdeg, men ännu hellre stoppa ner några ramar med honung från föregående år för att de ska klara sig fram tills vårens blommor börjar blomma. Eftersom det fortfarande är kallt i luften får jag avvakta med denna koll lite till. Jag vill inte riskera att kyla ner samhället genom att öppna upp och låta den kalla luften strömma in. Nä, jag får helt enkelt hålla mig tills det blir en varm och solig vårdag, och det ser ut att kunna bli lagom till helgen.

VAD GÖR DEN HÄR BIODLAREN JUST NU?

Så här års finns det inte mycket praktiskt arbete att göra ute i bigården, men det är en bra tid att gå igenom och förbereda utrustningen inför den kommande säsongen. Ramar ska rengöras, nya vaxmellanväggar ska smältas fast i ramarna, och eventuella reparationer av kupor kan fixas. Det är också en tid att läsa på, planera och se över vilka förbättringar man vill göra i biodlingen inför kommande säsong. Men... eftersom jag är grönsaksodlare också, så är det nu min högsäsong successivt drar igång. Plantuppdragningen växer vecka för vecka, och om ett par veckor börjar utomhussäsongen med vårbruket. Äntligen en ny odlingssäsong!

VAD HÄNDER FRAMÖVER?

• April: Då är det dags för den stora vårgenomgången. Jag byter ut bottendelen i alla kupor så de får en rejäl vårstädning. Jag ser efter att alla samhällen har en drottning och att de har gott om utrymme för äggläggning och att växa. Ett nytt blogginlägg kommer när detta är gjort!

• Maj: Under maj månad börjar biodlandet på allvar. Fredagar är min biodlardag, och varje fredag skär jag ut drönarvax och kollar efter svärmceller för att kunna förebygga risk för svärmning. Skulle risk för svärmning finnas gör jag en så kallad avläggare, en åtgärd där jag flyttar drottningen tillsammans med halva samhället till en ny plats och låter kvarvarande bin föda fram en ny drottning. Mer om drönarvax kan du läsa blogginlägget här, och mer info om avläggare och binas otroliga förmåga att "göra" en ny drottning kommer under säsongen när/om det blir aktuellt.

Säsongen fortsätter sedan med kontinuerliga uppdateringar på sociala medier och här på bloggen. Första slungningen brukar ske under juli månad, och jag ser redan fram emot doften av nyslungad honung!

Vi ses och hörs snart igen!

👋🐝 /Josefina & bina